Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?

av M Sundler, C Dudas & P Anderhag

Klimatförändringen är ett av vår tids stora miljöproblem och en central del av den naturvetenskapliga undervisningen. Växthuset används ofta som modell men växthusmetaforen har brister som kan leda till missuppfattningar. Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag beskriver i si studie att undervisningen bör beakta svårigheterna att förstå naturvetenskapliga modeller och atmosfärens uppbyggnad. De har, genom en Learning study, bland annat visat att elever kan uppfatta atmosfären och ozonlagret som ett tak som värmeenergin studsar emot. De redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Sammanfattning

Artikeln presenterar en studie om hur undervisning kan stötta elevers förståelse av växthuseffekten. Studien genomfördes som en Learning study i årskurs 7. Syfte var att identifiera möjliga kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten samt att undersöka hur undervisningen kan organiseras för att stötta elevernas lärande. Studiens resultat visar att följande aspekter kan anses vara kritiska för medverkande elevers förståelse; att kunna beskriva atmosfärens uppbyggnad, att kunna beskriva ozonlagret och växthuseffekten som olika fenomen, att kunna beskriva växthuseffektens betydelse för jordens normaltemperatur och att kunna beskriva växthuseffekten som en energiomvandlingsprocess. Resultatet är därmed i linje med vad tidigare forskning har visat, studien kompletterar genom att visa på hur antaganden om och visualiseringen av modeller kan ha betydelse för elevernas förståelse för växthuseffekten. Studiens resultat föreslår att undervisningen bör organiseras i aktiviteter där eleverna får möjlighet att 1) diskutera vad en naturvetenskaplig modell är, 2) utgå från ett modelltänkande för att problematisera växthuseffekten och 3) i arbetet med växthuseffekten som modell, få stöd i att urskilja vad i atmosfärens uppbyggnad som är relevant.

Nyckelord: NO, växthuseffekten, learning study, undervisning

From misunderstanding to clarity: how can teaching be organized to support students' understanding of the greenhouse effect?

Abstract

The article presents a study of how teaching can support students’ understanding of the greenhouse effect. The study was conducted as a Learning Study in grade 7. The purpose was to identify possible critical aspects of understanding the greenhouse effect and to investigate how teaching can be organized to support student learning. The following aspects can be considered critical for the participating students’ understanding; being/to be? able to describe the atmosphere’s structure, to be able to describe the ozone layer and the greenhouse effect as separate phenomena, to be able to describe the greenhouse effect as central for a normal earth temperature and to be able to describe global warming as an energy conversion process. The findings thereby support previous research and contributes by demonstrating how assumptions about, and the visualization of, models may have an impact on students’ understanding of the greenhouse effect. The study suggest that the teaching should be organized in activities where students have the opportunity to 1) discuss scientific models, 2) use a model approach to problematize the greenhouse effect and 3) get support to discern which aspects of the atmosphere that are of relevance in the green house model.

Keywords: Science, Greenhouse effect, Learning Study, Teaching

Corresponding author: Maria Sundler, maria.sundler@gmail.com

(Publicerad 16 oktober, 2017)

Artikeln som pdf

Maria Sundler är förstelärare på Nya Elementar i Stockholm och undervisar åk 7-9 i Ma, NO och Tk. Hon är dessutom NT-handledare inom ramen för skolverkets NT-satsning.

Cecilia Dudas är gymnasielärare i Ke på Globala gymnasiet i Stockholm, forskarstuderande i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet samt koordinator vid Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.

Per Anderhag är lektor på Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad samt nätverksledare för NT-nätverket vid Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS.

Detta projekt har genomförts inom ramen för STLS.

Nummer 19

Utskrift från http://www.forskul.se