Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Volym 5, nummer 2, 2017

I detta nummer presenterar ForskUL fem artiklar som ger tankeväckande kunskap för utvecklingen av undervisning i både förskola, grundskola och gymnasium. Forskarnas resultat utmanar invanda föreställningar om växthuseffekten och fiktionsanvändning, samt inspirerar till hur undervisning kan bedrivas inom matematik på yrkesprogram och läs- och skriv för både förskola och skola.

Redaktionell kommentar 2017: 2

av Ingrid Carlgren

Det talas sällan om alla de många spännande och komplicerade frågor som lärare och elever arbetar med varje dag. I det här numret publicerar vi fem artiklar som behandlar frågor om elevers förståelse av växthuseffekten, gymnasieungdomars fiktionsvanor, matematikens relation till yrkesämnet på byggprogrammet, läs- och skrivundervisning på förskolan samt genrepedagogiska läromedel. Artiklarna visar på den stora spännvidd av frågor som lärares arbete omfattar. Även om artiklarna i första hand vänder sig till lärare och forskare tror jag att de också för människor som inte arbetar i skolan kan bidra till att ge en annan bild av skolarbetet än den gängse.

Artikeln som pdf

Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?

av M Sundler, C Dudas & P Anderhag

Klimatförändringen är ett av vår tids stora miljöproblem och en central del av den naturvetenskapliga undervisningen. Växthuset används ofta som modell men växthusmetaforen har brister som kan leda till missuppfattningar. Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag beskriver i si studie att undervisningen bör beakta svårigheterna att förstå naturvetenskapliga modeller och atmosfärens uppbyggnad. De har, genom en Learning study, bland annat visat att elever kan uppfatta atmosfären och ozonlagret som ett tak som värmeenergin studsar emot. De redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.

Artikeln som pdf

Ungdomars fiktionsvanor

av S Lundström & A Svensson

Att konsumera fiktion är idag så mycket mer än att läsa skönlitteratur. Undgomar använder en rad olika medier och skärmkulturen har vuxit fram starkt. Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. De har jämfört män och kvinnor samt yrkesprogram med högskoleförberedande program. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel. Mellan gymnasieprogrammen såg de däremot ingen skillnad. De diskuterar behovet av att se den enskilda eleven i en undervisningssituation då de individuella skillnaderna i fiktionsanvändning är väldigt stora, samt vikten av att beakta den mycket omfattande fritidsanvändningen av fiktion.

Artikeln som pdf

Matematik i yrkesprogram – en modell för två ämnens relationer med varandra

av E Bellander, M Blaesild & L Björklund Boistrup

Matematikundervisningen på yrkesprogram sker ofta utan koppling till den yrkespraktik som eleverna har och kommer att möta i sin kommande yrkesutövning. Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup har i sin studie visat att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån resultaten från ett aktionsforskningsprojektmed en klare på bygg- och anläggningsprogrammet har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning. Studien visade också att när kunskapen blev relevant så ökade även förståelsen och engagemanget hos eleverna.

Artikeln som pdf

”Ja tycker om B” – Barns deltagande i läs- och skrivundervisning i förskolan

av K Botö, A Lantz-Andersson & C Wallerstedt

Förskolan är en viktig plats för barns första möte med skriftspråk. När undervisning nu ingår i förskolans uppdrag blir det angeläget att se hur den kan se ut och hur den skiljer sig från läs- och skrivundervisningen i skolan. Kerstin Botö, Annika Lantz-Andersson och Cecilia Wallerstedt har i sin studie visat att lekfulla aktiviteter, där barnen tillåts interagera och vara med och bidra till att lösa problem, gav större delaktighet än aktiviteter som var lärarledda och riktade in sig på enskilda barn i gruppen. Forskarna diskuterar hur den lekfulla gruppaktiviteten, som kännetecknar förskolans praktik,främjar barnens intresse för skriftspråk, förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, i enlighet med det som står i styrdokumenten.

Artikeln som pdf

Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel - ett funktionellt perspektiv

av R Walldén

En central del i läs- och skrivundervisningen handlar idag om genrer. Med ett ökat intresse för genrepedagogik finns det många skrivpedagogiska läromedel för att stötta elever i att kommunicera genom olika genrer. Robert Walldén visar i sin studie av fem olika läromedel för grundskolan att de på flera sätt ger ett svagt stöd för elever att se och förstå de språkliga mönster som kännetecknar olika genrer. Han diskuterar utifrån resultatet vilka typer av sambandsord som har förutsättningar att stötta elevers skrivande, och visar hur ord med värderande funktion kommer från mer än en ordklass. Med sådan kunskap om språkliga strukturers funktioner kan undervisningen stärkas.

Artikeln som pdf

Utskrift från http://www.forskul.se