Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion

av J Andersson & M Johansson

Få praktiknära studier beskriver hur det kan gå till att lära sig slöjda,både under slöjdlärarutbildningen och i skolans slöjdundervisning. Joakim Andersson och Marléne Johansson har studerat slöjdlärarstudenter som lär sig att svarva. De ger med denna artikel bidrag till forskningen om hur händighet, skicklighet och konstfärdighet kan utvecklas under slöjdarbete. Det som kan uppfattas som ett oreflekterat görande, vid tillverkning av ett föremål, visas i deras studie som nyanserade exempel på lärprocesser. Författarna diskuterar vidare hur slöjdkunnande utvecklas under multimodal interaktion.

Sammanfattning

Skolans slöjdundervisning erbjuder ett lärande som skiljer sig i förhållande till flera skolämnen då kunskaperna utvecklas och synliggörs genom att tillverka ett fysiskt föremål. I läroplanstexter beskrivs slöjdämnet och vad eleverna förväntas utveckla, men det finns få praktiknära forskningsstudier om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Innebörden av begreppet slöjd är mångfasetterad och det kan vara problematiskt att uppfatta skillnader i slöjdens lärprocesser. Att bli mer händig, skicklig och konstfärdig i att forma slöjdföremål kan uppfattas som ’praktiskt arbete’ i allmänhet, kunnandet kan förbli dolt i oreflekterat görande. I föreliggande studie har en workshop i träsvarvning på en slöjdlärarutbildning studerats. Syftet är att undersöka slöjdkunnighet och beskriva hur slöjdkunnande konstitueras i interaktion med andra och med de situationer som skapas i den fysiska miljön för slöjdverksamheten. De videofilmade situationerna har analyserats utifrån några av slöjdbegreppens betydelser; händig, skicklig och konstfärdig. Utöver hantverkskunnande synliggör studien pedagogiska aspekter om hur det kan gå till att lära sig slöjda. Analyserna visar att slöjdarbete inte bara handlar om att arbeta på ett eget slöjdföremål. Studenterna intar olika roller när de, med hjälp av flera multimodala resurser, arbetar på både egna och varandras arbeten.

Nyckelord: slöjd, händig, skicklig, konstfärdig, interaktion, videoanalys, multimodal

Abstract

The school subject of Sloyd [sw. slöjd] provides different learning experiences since knowledge is developed and made visible by making a physical artefact. The meaning of the Swedish term Slöjd [eng. Sloyd, Craft] is multifaceted and it can be problematic to perceive differences in sloyd learning processes. Becoming more handy [sw. händig], dexterous [sw. hantverksskicklig] and skillful in forming a crafted artefact [sw. konstfärdig] may be perceived as ‘practical work’ in general, i.e. the knowledge can remain hidden in unreflected making. The video recorded empirical data in this article is collected during a workshop in wood turning in a teacher training course. The study aims to describe how skills are developed in interaction with others and with the situations created in the physical environment in the classroom for sloyd activities. The analysis shows that so-called practical knowledge requires support from several multimodal forms of interactions. Becoming handy, dexterous and skillful in forming a crafted artefact includes handicraft knowledge as well as pedagogic aspects. Sloyd work is not just about working on a personal craft object. The results show that students alternate between standing by and observing, they practice or show off their knowledge to each other, while using several multimodal resources working on their own and each other’s artefacts.

Keywords: craft, sloyd, handiness, dexterity, skillfulness, interaction, video analysis, multimodal

Corresponding author: Joakim Andersson, joakim.andersson@hdk.gu.se.

(Publicerad 6 mars, 2017)

Artikeln som pdf

Joakim Andersson, fil. mag., är doktorand och universitetsadjunkt vid slöjdlärarutbildningen, HDK, Göteborgs universitet. Han är utbildad i Danmark och i Sverige och har en bakgrund som snickare, slöjdlärare i grundskolan och lärarutbildare.

Marléne Johansson, fil. dr., är professor i slöjd vid slöjdlärarutbildningen, HDK, Göteborgs universitet. Hon arbetar också nordiskt med forskning och doktorander och har en bakgrund som damskräddare, textillärare i grundskolan, lärarutbildare och forskare.

Nummer 18

Utskrift från http://www.forskul.se