Forskning om undervisning och lärande ges ut i syfte att
lyfta fram forskning som byggs
med och för lärare

Nummer 15, juni 2015

I detta nummer av ForskUL presenterar vi tre studier som bidrar till kunskaper om vad det innebär att kunna det som undervisningen syftar till att eleverna ska lära sig. Två av artiklarna tar upp praktiskt kunnande medan den tredje behandlar ett mer utforskat didaktiskt område; begreppsuppfattning inom naturvetenskap. Med olika metodik analyserar forskarna undervisningssituationer och genererar kunskaper, om olika specifika aspekter av kunnande, som kan vara direkt användbara för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande.

Redaktionell kommentar 2015:15

av Ingrid Carlgren

Från och med det här numret av ForskUL tar jag över stafettpinnen som redaktör efter Solweig Eklund. Solweig ledde utvecklingen under den första, förmodligen jobbigaste, sträckan. Redan 2009 startade ju tidskriften med syfte att främja forskning om undervisning och lärande med en praktiknära ansats. Det tunga arbetet med att omvandla denna tidskrift till en vetenskaplig tidskrift 2013, med ett peer review-system för granskning av artiklar och tillskapandet av en vetenskaplig redaktionskommitté tillsammans med en hel del andra nödvändiga förutsättningar, har Solweig hållit i. Det sista året arbetade hon redaktionellt med Anna Sandström, som blir kvar som redaktionssekreterare, vilket gör att jag med glädje tar över som redaktör efter Solweig. Det finns idag en stabil grund att stå på.

Artikeln som pdf

Innebörden av att kunna ’house hop’ – rörelsekunnande som kroppslig förståelse

av G Nyberg

Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga. Innebörden av begreppet rörelseförmåga är däremot oklart, det kan beskrivas i termer som koordination, kroppsmedvetenhet och skapande av rörelser. Gunn Nyberg visar i sin artikel hur elevers 'kroppsliga förståelse' och utveckling av kroppsliga rörelser kan urskiljas. Denna kunskap kan bidra till att beskriva, identifiera och verbalisera, praktiskt kunnande. Resultaten i denna studie kan hjälpa lärare att diskutera och reflektera över vad det innebär att utföra en rörelse, och i undervisningen bidra till ett utvecklat kunnande i vid mening.

Artikeln som pdf

Vad är det som gör skillnad? - vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia

av A Vikström

Svårigheter med att förstå begreppet materia kan vara en orsak till många elevers problem med att förklara naturvetenskapliga fenomen och processer. Elever kan uppleva det svårt att förstå hur ämnen, som de kan studera med blotta ögat på makronivå, är uppbyggda och fungerar på mikronivå. Anna Vikström visar i sin studie hur lärare kan använda variation i undervisningen på ett medvetet sätt. Genom att kontrastera begreppen materia och energi, visa på samband mellan makroskopisk och mikroskopisk nivå och att fästa uppmärksamhet på tomrummet mellan partiklarna, kan läraren skapa variationsmönster som underlättar elevernas förståelse.

Artikeln som pdf

”Inte ett öga torrt” - en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning

av P Ahlstrand

Ämnet teater är i Sverige ett konstnärligt ämne på gymnasienivå. Vad som är specifikt för ämnet och vad som bidrar till utvecklingen av olika förmågor är inte så beforskat. Lärare kan ha svårigheter när det kommer till att formulera sig kring kunskaper och kriterier för exempelvis återkoppling och bedömning av gestaltande förmågor. Pernilla Ahlstrand visar i sin studie hur en praktisk, kroppslig och tyst förmåga kan visualiseras och artikuleras. I sin studie har hon bland annat stannat upp undervisningen och omedelbart reflekterat, med lärare och elever, i situationen då känslor och kroppsliga förnimmelser, som kan vara svåra att återskapa i efterhand, har kunnat hanteras. Resultaten kan bidra till kunskap om hur kunskapsinnehållet i ämnet teater kan utvecklas.

Artikeln som pdf

Utskrift från http://www.forskul.se